fiajungdalen.blogg.se

Inne i hjärnan

Publicerad 2015-10-30 11:46:00 i Personligt, Tankar,

Att ventilera sina tankar och känslor kanske kan vara en av dom skönaste saker att göra, men ibland när man börjar nysta i sig själv så dyker det upp mer å mer å mer saker som man bara skymtat tidigare men som nu helt plötsligt blir en stor grej. Saker som man sen länge trodde var överspelade och döda å begravda blossar upp igen.

Ja det där med känslor å tankar är ett svårt kapitel, i alla fall för mig.

Det kommer alltid finnas människor som man bara kan bli så jävla spyförbannade på å som verkligen retar gallfeber på en genom att bara existera. Undrar varför? Varför tillåter man sig ens att bli provocerad av såna människor, man vet ju att dom bara vill jävlas å man vet att det inte kommer nå gott ur det hela. Ändå gör man det.

Jag vet ju att jag har ett hett jävla temperament, det vet dom flesta att jag har och givetvis så ger ju det alla dom som nu inte tycker om mig lite extra krydda i deras tillvaro då dom vet exakt vilka punkter dom ska trycka på. Å jag ger dom exakt det dom vill.

Men efter gårdagens långa samtal med T, vi pratade om en hel del massa så vet jag ju bättre, precis som han sa...dom är låga månniskor som lever på att förstöra för andra för att dom mår dåligt själva, för att dom är avundssjuka. Ge dom inte det, låt dom inte förstöra dig. Ta kontrollen å skit i dom, låt dom bete sig på sitt sätt, sjunk inte till deras nivå.

 

 



Å det är väl så det är att man måste ta kontrollen över sig själv, sina egna hjärnspöken, välja vad och vem man vill lägga energi på å inte låta någon ta ens energi. För några år sen tog jag åt mig , analyserade, ältade och ödslade en oerhörd massa energi på sånt som inte behövdes egentligen. Idag vet jag så mycket bättre, jag väljer mina strider och jag väljer vad jag ska lägga min energi på.

Avundssjuka kommer alltid att finnas bland folk så även hos mig, men man måste kunna lära sig att kontrollera det. Att veta att man själv duger, man behöver inte prata illa om någon annan för att må bra själv, man behöver inte vara elak mot andra för att höja sig själv. Man kan inte älska alla och alla kan inte älska en själv men man behöver ju inte försöka förstöra livet för andra bara för att man inte tycker om dom.

Åsikter kommer jag alltid att ha och jag kommer alltid stå för vad jag tycker och säger, för jag lever ändå efter den filosofin att det jag säger om andra människor det kan jag även säga till dom, oavsett om det är bra eller dåliga saker. Om jag säger att jag tycker att h*n är en stor jävla idiot å att den beter sig si eller så osv så givetvis så kan jag säga det till den oxå.

Men att lägga ner energi på någon som ändå bara vill vara elak , det är det  man ska försöka jobba med, att helt enkelt bara skita i det. Det borde alla göra.Jag ska Fokusera på MIG helt enkelt.
 


Tjejer är experter på att vara så jävla dum mot varandra, kommentera ens kroppar,kläder osv osv på negativa vis, fan om jag ser en tjej som är överviktig eller lite mullig så skulle jag aldrig i hela mitt liv kommentera det, jag blir asförbannad på mina killkompisar när dom gör det just för att man vet hur jäkla jobbigt det är att ha några kilon för mycket, man vet hur det är att kämpa med sin egna kropp för att komma dit man vill se ut. Varför ens säga till någon annan att den är tjock eller har valkar å bristningar å gudarna vet allt man kan ha. INGEN är perfekt. Jag blir jätteavis på tjejer med snygg (enligt mina mått mätt) kropp, men jag gläds med dom oxå om dom är ödmjuk. Man kan bli avis på olika sätt, det finns dom som har grymt snygga kroppar men som klankar på allt och alla som inte har det...såna männiksor fattar jag bara inte vad dom har innanför pannbenet, eller har dom helt enkelt så låg självkänsla att det är det enda som höjer dom, att få syna andra tjejer å sen nedvärdera dom.

Nä fram för mer ödmjukhet för helvete tjejer...många gånger hör man jo men hon har snygg rumpa MEN har ni sett bristningarna där å där å har ni sett magen eller brösten bla bla bla man måste alltid hitta fel. Kan man inte bara tycka att den tjejen nu har en snygg kropp å så var det bra med det.

Jag har ju ett jävligt dåligt förhållande till min egna kropp, jag hatar den helt enkelt så därför tycker jag väl att alla andra tjejer är hur fin som helst utan att söka fel på dom.

Livet går inte ut på att vara snyggast å smalast, men givetvis så vill man se bra ut. Alla har ju givetvis olika åsikter tycken och smak oxå å det är inte fel, vissa har ju sin kropp som sitt intresse och det är absolut inget fel i det,man ska ju ta hand om sig osv men man behöver inte klanka på alla andra som inte har det.
Jag saknar den här kroppen nu men när jag hade den var jag inte alls nöjd , konstigt det där hur man ser på sig själv.


Kroppen ja denna jäkla kropp, alla är vi olika och vi ser olika ut och vi alla har olika mål i livet. Jag vet ju hur jag är och vilken önskan jag har om hur jag vill se ut men samtidigt så har jag både alldeles för dålig karaktär och dessutom vill jag gärna kunna äta god mat eller godis osv. Jag är nog helt enkelt inte beredd på att göra alla uppoffringar som krävs för att få den där kroppen igen. Man har ju bara ett liv, jag vill inte kämpa hela livet för att hålla vikten , att inte kunna äta det å det , inte ha ångest för att man stoppat i sig något sött. Fan tänk vad enkelt om inte fetma fanns ;)

Jag antar att det handlar om att hitta en balans för just mig, vad som funkar för mig och inte. I mitt fall handlar väl allt om att jag tappat matglädjen, jag äter för att jag måste just nu å oftast blir det snabb mat för jag har helt enkelt ingentid att stå å laga mat. Det blir förvisso mycket fisk här hemma men just glädjen över att laga nyttig mat har försvunnit i takt med att tiden inte finns nu när Wille kräver min uppmärksamhet.  Vet att jag har tjatat otaliga gånger om mina matvanor å träning å NU ska jag ta tag i det å bla bla bla....det går en vecka sen är man tillbaka i samma vanliga igen. Lusten borta. Ja gskulle behöva en fet stor jävla spark i röven, eller ett bootcamp å bara fan i mig ta tag i det här.


Min kropp har tagit slut helt enkelt och jag vet ju att det är till stor del mitt egna fel, man måste ju ta hand om sig å godis å snabbmat är ju inte direkt en toppendiet. Det är väl säkert därför man går upp å ner i humöret hela tiden oxå. Mitt knä är ju helt fuckat igen och det drar ner allt vad träningslusta heter.


Jag ska försöka få lite  ny inspiration till enkel mat, ny inspiration till träning och med tanke på hur dyrt det är så gäller det att träna arslet av sig ;) jag har fattat en del beslut , kortsiktiga beslut , sorterat å rensat i huvudet. . Jag vill må bra och vara lika rörlig och stark som tidigare, jag vill orka att leka och härja med mina barn,  dom är ändå den som betyder mest av allt i livet för mig och den glädje och kärlek dom ger mig är obeskrivlig. Dom är värd varenda bristning å varenda skinnbit som blev över. Dom är värd allt.

Man kan inte förändras över en natt, men man lär sig hela tiden av livet och man lär sig hela tiden saker om sig själv bara man är öppen för det.
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Fia

Hej och välkommen till min blogg. Jag som driver FiaJungdalen är en glad tjej som hunnit fylla 30 hela år. Har två söner födda 2007 och 2015 . Bor tillsammans med min fina Sambo på Alnö utanför Sundsvall. Här hemma finns även dom två lapska vallhundarna Traj och Elton. katten Gizmo och mina två hästar Lima och Iris. Jag har haft häst sen jag var pytteliten och hunnit med att jobba som beridare och tävlingshästskötare både i Sverige och utomlands. Jag har till största del endast haft unghästar som jag ridit in och utbildat själv men även haft en hel del projekthästar som sålts . Lima som jag har idag var tänkt som projekthäst men hon kommer att få stanna och tanken är att vi ska bli ett fint tävlingsteam. Har ni några frågor så tveka inte att höra av er till mig .

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela